Längtar efter en doft av våren
Jag har alltid varit benägen att bli en aning deppig mot våren. Många kan känna sig deppig inför hösten, där jag tvärtom ofta känner mig sprudlande.
Men nu, nu längtar jag efter våren. Det är annorlunda nu. Tidigare har, vad jag tror, min deppighet legat i min övervikt. Alla köper fina vackra sommarklänningar, pratar om att sola och bada. Jag tror att många överviktiga hittar på skäl till varför man inte gillar ditten eller datten. Jag ljög, för mig själv och andra, att jag inte gillade att bada i flera års tid. Sanningen är ju att jag älskar att bada! Tack och lov har jag tagit mod till mig och trotsat mina demoner och badat ändå. Åh så härligt det var första gången efter flera år!
En annan issue är att jag inte gillat värme. Jag gillar värmen (hatar dock gassande sol) men om man är rädd att visa armar och ben blir man en aning mer påklädd vilket i sin tur leder till att man blir fruktansvärt varm en sommardag.
Mitt mål är -20kg tills juli. Då vet jag att jag klarar att vara åtminstone lite mindre påklädd. ;)
Så i sommar tänker jag inte önska regn utan strålande underbar sol. <3
Skickar med en bild på min fantasiman i förbifarten. John Cage från Ally Mcbeal. Oh how I love him!