Att inte gå in i känslan
Jag förvånas över hur bra det fortfarande går. Trodde att nätterna jag gjorde skulle vara dödsstöten, men det gick bra! :)
Förut kände jag ofta att "ikväll ska jag unna mig något och ha riktigt mysigt!"
Inget fel med det egentligen om det sker någon dag i veckan. Men när det händer varje kväll nästan så är det helt uppåt väggarna.
Jag känner fortfarande impulsen att ha mina "myskvällar", men jag försöker nu fokusera på att acceptera det och sedan släppa det.
T.ex. Tanken kommer, jag tänker: "Jo, det vore helt underbart att få äta massor av choklad men nu har jag valt ett annat liv och vill nå mitt mål. Så! Hejdå tanke!"
Låter kanske barnsligt, men det fungerar faktiskt! :)
Jag tror att om man försöker förtränga så blir det bara värre i slutändan.
Det är såklart inte lätt som en plätt alltid. Men den här gången är jag envis!