Härligt när det går framåt
Tror på det här med att få in motionen i vardagen. Så idag tog jag hunden i kopplet och gick med raska steg upp mot Sätra. Lyssnade på skön musik och det kändes verkligen som jag flög fram. Härligt att känna att det bara går bättre och bättre.
Hatar när jag ska PWa och kroppen inte vill. Vadmusklerna bara spänner och spänner tills man måste stanna och skaka loss. Undra varför det blir så. Vissa dagar får man inte upp farten helt enkelt.
Men idag som sagt, kändes det som jag hade vingar. :)